Ja vi har haft problem med internet ända sedan vi kom hit men nu ska det förhoppningsvis fungera med våran nya leverantör av internet!

Vi har frågat grannar och vänner vad de haft för lösningar och fått i princip lika många svar som folk vi frågat så någon större nytta har vi inte haft av det   . Men å andra sidan har jag/ vi varit inne hos flera grannar och det var intressant att se hur Duplexen ser ut innuti. Duplex är typ kedjehus i 3 våningar med en stor solaltan längst upp (våning 3).

Utan att skryta tycker jag att vi har den bästa planlösningen   med alla rummen på ett plan och altaner ist för takterass - som föresten heter solarium här nere.

En dag var havet i uppror men på land var det kav lungt. Jag

 liksom en massa andra var där med kameran....

Vädret under den gågna veckan har varit underbart och solnedgången på kvällen likaså då den en kort stund färgar molnen i fjärran lila

Vi hade besök en dag av en vän från Skåne med hans hund. Gick bland annat en långpromenad med våra fyrfota och det var kul att se hur Rozz hela tiden var intill hundkompisen. Ja inte bara Rozz förstås, luktade en hund på något så var där straxt 2 till som klämde ner sin nos på samma punkt

Ja, vi är inte ensamma Svenskar här i Bolnuevo Marina i år, det står en Svenskskyltad bil på en innergård en bit ifrån oss. Men var de håller hus vet  jag inte, aldrig vi sett någon där och jalusierna är alltid nervevade.

Marknad har det varit som vanligt inne i Puerto de Mazarron och vi var där och inhandlade lite grönsaker och frukt. Utbudet är väl av samma sort som i Sverige

Men som synes på denna bild består befolkningen och marknadsbesökarna inte enbart av Spanjorer, man hör Tyska och Engelska lite här och där. Ibland även Svenska förstås för här finns ju en stor Camping full med folk av alla nationaliteter. Norrmän, Danskar, Italienare, Belgare, Holländare mm

Vi har köpt lite mera till casa Keja, (utalas kasa gecha på Spanska   ) bland annat en liten väggbokhylla och en 3 delad tavla till mitt rum och nya stolsdynor till köksstolarna

och nya dricksglas som jag naturligtvis slog sönder ett av genast.

Dessa golv av kakel..........

Jo, min " blomstertant var på plats som vanligt men tyvärr hade hon inget jag blev sugen på att köpa

Ett nytt inslag i marknadsmiljön för oss var detta par som stod staty.

Deras ansiktsminer var obetalbara, var gång de ändrade position lade de in ett nytt mimspel som verkligen slog an på folk

Nej vi slängde inte åt dom några pengar för vi har gjort upp oss emellan att vi enbart ger till handikappade som vi brukar möta ibland. Men faktist ganska sällan, det är inte ett vanligt gatuinslag här nere där vi är. Vi pratade just om det här om dagen, aldrig vi sett en Spanjor med Ruator eller rullstol, de tar sig fran med sina käppar de gamla. De som inte klarar det de får väl vara hemma antar jag.

Annars finns det gott om Permobilar od.men de framförs av Tyskar och andra turister.

Minns en stor kraftig Tysk som kört ut på stranden med sin elrullstol och kört fast ...

Janne och 2 Spanjorer lyckades med förenade krafter bära gubbe och stol in på fast mark

Ja detta var några rader från oss i Bolnuevo, Spanien. Som ni ser och hör så rullar livet på och hemlängtan existerar inte...

Vi ska i morgon rulla iväg på en tur mot Cartagena, leta på Flygplatsen så vi hittar dit när våra  besökare  kommer om lite styvt en vecka (den 17 nov)

Den som klickar på bilden här under kommer till foton från denna rundvandring.

Vi valde en lite dum tid att ta vår runda på ty när vi var ut och gick hade grannarna från Färna stannat till hemma hos oss för att heja innan de for vidare längre ner i Spanien.

Våra studier i Spanska tycks rinna ut i sanden ty nu har även denna nya bandspelare lagt av.
Någon tycker visst att vi ska vara tvugna åka in till Porto de mazarron var och varannan dag.
Håll tummarna att vi får byta en gång till eller helts, får pengarna tillbaka för den apparaten verkar bara vara skräp.

I natt kom stormen ner över oss, termometern har sjunkti till +12 och vinden är iskall. Klockan 04 i natt var vi ut på terasserna och tog in dukar och ställde pelargonerna mot husväggen i ett skyddat hörn, annars har de väl seglat bort med vinden.

Medn solen skiner från en klarblå himmel så snart är det varmt och skönt igen, bara det slutar att blåsa

Ja nu kommer en uppdatering från oss äntligen. Vi har haft en jobbig vecka man säger ju att en olycka sällan kommer ensam och det kan jag stryka under nu.

Det började ju med internet som bara åt pengar, vi köper ju 30 dagars internet på 2 GB och det brukar räcka bra. Men icke sa Nicke, efter 2 dagar var det slut

Det var ner till Poerto och klaga.
Nja, har vi inte verkligen inte använt allt? Vi totalvägrar men de ser på sin lista att vi loggat in och sedan varit online hela tiden. Till slut får vi nytt 2 GB av dom och åker hem glada i hågen.

Men först köper vi en Radiobandspelare för vi behöver det till våran Spanskkurs som vi ska starta upp.

Sedan jobbar vi vidare med att få lite mera hembonat här, sätter upp gardiner mm

Mitt rum först har en svartvit hissgardin med änglamotiv och mörkröda tunna sidogardiner. Tavlorna har ännu inte kommit upp.

vardagsrummet fick en blå gardin, nya vitrinskåpet som vi hade med är monterat och tavlan från Röda Korset i Skinnskatteberg pryder sin plats -:)

Veckan har bjudit på regnskurar mest varannan dag och pelargonerna tycks älska det, de växer så det knakar. De här stora hade jag med mig och de har nästan fördubblat sin storlek på dessa 11 dagar här.

På Kvällen kollar vi på tv på datorn en stund, kollar av mailen och lite på Facebook och i min grupp "Vännerna på nätet". Fått ett meddelande från Färna att Luft/vatten/ Värmepumpen inte funkar som den ska så vi ska kontakta servicekillarna.

När jag så drar upp hissgardinen morgonen därpå så sitter grannens katt som vanligt och väntar på att vi ska vakna här inne på Casa Keja 

En mycket trevlig och sällskaplig kisse som bara en gång kom in på våran gård när vi kom ut... Zita gillade inte intråget och kisse stack hem som att hon hade eld i baken. 

Vi startar datorn för att kolla nyheterna från Sverige och konstaterar trött att ...återigen inget internet.

Tänker då starta Spanskkursen för första ggn för något ska vi ju göra denna stund... 

Gissa............

Apparaten fungerar ej!!!!
Så det blir att packa in hundar och oss i bilen och åka in till Porto de Mazarron igen.
Hiper Asia var det inga problem med, vi fick byta spelaren och denna nya fungerar som den ska.

Så kommer vi till Vodafone och även nu anser de att vi använt 2 GB och varit uppkopplade dygnet runt. Det blev många diskussioner och om man säger som så här... fasligt vad duktig man blir på att prata Engelska när man blir arg och upprörd.

Men det slutade med att de upptäckte att de gjort fel, vi hade ett abbongemang som drog pengar från start och to the bitter end.

Vi fick lite extra MB som plåster på såren och sedan sa Andre att nu skulle vi inte ses förren om 30 dagar- från och med nu.

Ja det verkar fungera nu så vi har inte varit in till Porto idag men jag måste erkänna att jag trodde i det längsta att nu är internet borta igen...

Så får vi mail från Färna, Servicekillen har hjälpt till per telefon med vissa inställningar så nu funkar även värmen i hemmet hemma. Vilken tur för där har de visst några grader minus.

Här har vi också kallt, i morse var det bara 17,8 när jag vaknade.

På em idag tog vi en långpromenad med hundarna. Jag fick se något vitt långt borta, trodde först det var sopor, plastpåsar och annat för tyvärr är det inte en helt ovanlig syn här i Spanien.

Men så många, så mycket sopor?

Jag bad Janne ta min hund och så smög jag närmare.

Tyvärr hade jag bara mobilkameran... tänk om jag haft min Cannon

När jag kommer närmare ser jag att det är massor storkliknande fåglar, men dessa är små, max 50 cm höga, 35 - 40 gissar jag. Många står på ett ben liksom storken. Men nu kom jag för nära, som på en given signal lyfter de alla på en gång

Men de stannade i buskarna straxt bakom.
Jag smög närmare, hade som hjälp en sandbank jag hade som skydd så jag kom riktigt nära inpå dom

Tänk om jag här haft min andra kamera... Vad säger denna bild mera än misslyckat kort....

 Men jag var så närma dom att jag utan tvekan fick se att det verkligen var ministorkar, ett 100 tal kanske, massor var dom i allafall

I Går eftermiddag anlände vi och det första vi ser är en igenväxt trädgård. Se Janne på bilden, ogräset går över hans huvud. Svart blir det sekatör, spade på rotsystem och Round up som sista försök att åtgärda detta.

Vi bör grejer från husbilen så svetten lackar, ja det är varmt här nere. Innan sängen i natt, klockan 23.30 var vi ut och svalkade av oss i poolen. Varmt var det i natt, jag sov för öppet fönster, härligt.

I morse tog jag en runda med hundarna och vad jag smålog för mig själv...............

Grannhundarna stog vid sina staket och skällde på oss, mina ignorerade dom totalt. Förutom att de båda 2 kissade demonstrativt med enormt stolt kroppshållning och sprätte rejält efteråt som de ville säga... Vi hör er men struntar totalt i er.

Nyss gick jag runt campingen på strandpromenaden, fullt med folk på stranden och i havet så vi måste allt ner en sväng i em....

Nerresan gick utan bekymmer, åkte över till Danmark på Söndagen, vidare med färjan över till Tyskland där vi stannade i Timmendorferstrand ett helt dygn. Vandrade på strandpromenaden och hade det bra, ganska varmt var det ännu så inga vantar behövdes, mot i våras då det bara var busväder.

Efter det åkte vi vidare neråt och stannade på en rastplats i södra Tyskland. Vi sökte ett hål i staketet runt rastplatsen och fann det så vi slapp rasta hundarna utmed autoban.

Men efter ett tag började det lukta hemskt där i skogen och vi funderade om det låg ett dött djur i närheten.

Så kommer vi fram en bit till och upptäcker en POLISAVSPÄRRNING! Som tur var ingen kvar mera än banden och ett tält och kläder utslängda innom området.

Lukten var hemsk här, Janne gick under avspärrningarna och kollade lite medan jag spydde av den hemska lukten.

Snabbt gick vi tillbaka till bilen. Typiskt oss att springa på en plats där någon dött........ev blivit mördad. Jag hade lukten i näsan ett par timmar efter...

Nästa långstopp gjorde vi i Milau, vår andra favorit utmed vägen.

Milau, världskänd för den långa viadukten. Läs mera här

På hemvägen ska vi åka över där och stanna på den rastplatsen har vi bestämt.

När vi kom fram hit till Bolnuevo kollade vi mätarställningen, 112 mil mellan dessa platser

Hundarna klarar den långa resan utan klagan, det är bara när vi åker igenom stora städer som Lyon som Zita inte är riktigt nöjd. Lite mycket bilar och folk tycker hon visst och vill gärna putta på husse vare sig han kör eller ej. Hon tycker väl att vi kan stanna och gå när det ändå går så sakta................

Rozz däremot han talar klarspråk! När han känner för en promenad ser han ut så här... Vem kan missuppfatta detta?

På ett ställe såg vi en husbil som verkligen skulle ta priset som orginellaste skapelse..

Många promenerade runt denna Franska husbil för att studera den från alla vinklar och vråer...

På en rastplats i Frankrike, eller var det Spanien?????

Hur som helst, där hade de byggt upp en by med stenkojor och plåtgubbar och djur.

När Zita fick se denna plåthund blev hon livrädd. Hon skällde och bar sig åt. Folk runt oss hade hur roligt som helst och filmade hejvilt.

Efter en stund vågade Zita sig fram och plåthunden stog ju stilla så snart nosade hon den i baken.

Fortfarande stå den stilla så Zita går fram och nosar den i mungipan och då konstaterar hon att den faktist inte var något intressant alls....

Rozz däremot han såg den inte alls, trots att husse gick strykande nära förbi

I min kamera har jag massor kort som snart ska in i ett album, jag återkommer med en länk dit när det är klart.

Nu ska jag skala potatis, tror det får bli mos och grillspett- ala´ kokken på Merkadonna (vilket är typ ICA hemma)

Torsdagen packade vi våra Ryggsäckar och drog ut på en lång vandring igen. Det är allt tur vi har inbyggda stolar i dom så vi kan sitta ner och vila emellanåt.
Vi hade bestämt oss för att kolla hur det ser ut om man går ut på landet här så sagt och gjort. Vi vandrade iväg. Runt Vattenverket är det så prydligt stenlagda vägkanter

En stor kakeltavla på väggen vid Vattenverkets infart visar vad jag tror Mazarrons vapenmärke, eller är det vattenverkets, Autoridad del Agua som skylten säger? Mitt emot Vattenverket finns en liten sjö med skyddat fågelliv. Naturpark. Jag ska en dag gå dit med min bästa kamera och försöka zooma in djur som finns där, men tyckte inte den kameran var lämpad för denna långpromenad. Den är ganska stor och otymplig

Vi har nu vandrat 1 timma och satte oss en stund och åt frukt. Snart kommer vi ut på rena bonnalandet men här och var är det inhägnade områden med olika planteringar. Vi ser små blommande fruktträd, Tomatodlingar och vad jag gissar brysselkålsodlingar

Detta tyckte jag var ett intressant inslag i naturen. Vem har tänkt på att man kan spaljera upp gurkplantor över andra buskar? Att kunna stå upprätt och bara plocka Gurkorna!
Ja, nu var detta naturen själv som spaljerat upp detta bestånd av Gurkplantor men varför inte???

Så kommer vi till ett fält med massor minidrivhus. Ett var det hål i så jag fick min nyfikenhet stillad. De hade sått rädisor där i, det såg åtminstone ut som såna på bladen..

På en åker vid nerlagda sopstationen och ett litet hus som det står Aqua (vatten) på satte vi oss igen, nu har vi gått 2½ timma och är hungriga. Matsäcken består av Grillad kyckling, potatissallad och majs.
Hundarna släpps lösa medan vi äter för här är det långt till bilvägarna. Man kunde ju tro att Rozz skulle vara trött efter så lång promenad i solvärmen men efter att druckit vatten så drog han iväg och kollade in omgivningen. Zita däremot stannar troget vid matsäcken. När Rozz kom på att vi åt kom han och inväntade att få diska matbyttorna.

Så går vi vidare, rakt fram och kommer ner till Bahiastranden. De gamla radhusen som det sägs en dag ska rivas. De som bor där har fått ett kontrakt på 50 år och när den tidsfristen gått ut måste de flytta. Stranden ska vara ren från hus i framtiden. Inga av dessa gamla hus kommer att renoveras så standraden är mycket varierande. Framför ett av husen finner jag ett vackert motiv, en gammal lerkruka halvt nergrävd i sanden, förövrigt ett mycket vanligt inslag här nere, halvt nergrävda, lutande blomkrukor. Praktist för kommer det regn blir ju inte krukan dränkt

Vi vandrar vidare utmed stranden, ser ett gäng ungdommar som sitter och röker vattenpipa (om vattenpipa kan man läsa här) De har 2 stycken och de är rena prydnadssakerna. Vi är lite osäkra på om det var något drogrelaterat så vi snabbade oss förbi. Man vet ju aldrig vad som kan hända om man glor för mycket. Ungdommarna skrattade efter oss, ved det nu kan betyda?

Så ser jag detta lilla blå/vita hus och det passar perfekt med ett besök där efter 4 timmars promenad.

Vi vandrar vidare och snart ser vi Bolnuevo framför oss igen

Zita vräker ut sig på soffan medan matte tar fotöljen och lägger upp fötter med rosa foppatofflor på pallen och så knäpper vi på en av de filmer som vi fick med oss från Izabella och Andreas. Vilken tur att ni ungdommar gav oss dom för vad annars skulle vi gjort när internet inte fungerade. Vi såg nya ÅsaNisse filmen med Kjell Bergkvist och filmen om Cornelius Wreesvijk för 3 dje gången -:)

Vi har varit på en liten rundresa de senaste dagarna.

Vi åkte Lördagmorgon och kom hem Måndagnatt. Trötta men fullmatade med trevliga upplevelser!

Vi har tagit massor med foton, straxt över 100 st så den som vill se alla den får kika in i fotoalbummet

Husbil 2011 - 2012

Vi började med att stanna i Aquilas och handla mat till resan. Ja ska sanningen fram så blev det inte bara mat, varsin glass och en liten tårta hamnade också i matvagnen och inte att förglömma, en Änglapelargon.

Efter handlat klart så blev det en hundpromenad i Aquilas och då upptäckte jag en balkong som hade en stor balkonglåda överfull med enorma Pelargoner. De nådde nästan upp till nästa våning.
Ett par duvor flög in och ut så de hade väl ett bo där bland blommorna. Döm om min förvåning när jag tittar på mitt kort i datorn, jag fick med en av dom eller kanske tom deras unge som de flög som jojjo för att mata.

Men tänk tanken........... pelargoner från balkongen och upp till grannens balkong.´Nu var detta inte egentligen en balkong, den var på sidan om, detta var som en balkonglåda ingjuten i husväggen... mellan balkongerna

 Jag tror det var en Pelargonälskare som bodde där för gården var omgärdad av en Pelargonhäck!

Så åkte vi vidare,  sov över straxt före Almeria på en Långtradarparkering. Tyvärr stog där flera bilar med kylaggregat så nattsömnen blev lite lidande och redan kl 06 åkte vi vidare. Men vi hittade en bättre parkering vid ett köpcentra efter någon mil där vi stannade ett par timmar, åt frukost och vilade en timma.

Så startade vi igen, vid Motril stannade vi för att fika och utanför bilfönstret hade vi en helt underbar blomsteräng.

När vi satt där i bilen och fikade ser vi hur Polisen kommer och sätter igång en fartkontroll eller vad de nu hade för sig. De hade en Schäferhund också som fick kolla igenom bilar så det kanske letade efter droger? Vad vet jag?

Men när vi sitter där så ser vi plötsligen 2 bilar krocka, troligen kollade den ena föraren för mycket på polisen och glömde att han skulle svänga. Så girade han till i sista sekunden och rakt in i bilen bredvid sig.
Polisen reagerade genast!

Vi skrattade, smart att orsaka en bilolycka med polisen som vittne!

Efter en promenad i omgivningarna så åkte vi vidare över ett område med böljande landskap

Mandelträd i full blom. Otroligt vackert och i fotoalbummet finns flera bilder på Mandelträd i blom, både vit och rosa blom

Vi åkte serpentinvägar och hade en vidunderlig utsikt under oss och framför oss ibland.

När vi kom fram till Granada ägnade vi minst en timma till att åka runt och kolla på stan. Vi såg vackra hus, parker och annat men även störtfula byggnader som tex detta där de sålde Chevroletbilar. Fasaden full med fantasifulla plastgrejer. Ska det vara snyggt! OK, det drog ju blickarna till sig så det kanske fungerar som kundmagnet?

Vid middagstid stannade vi bilen vid ett köpcentra, jag stekte på Potatiskroketter och en stor Entrecote som vi åt till Söndagsmiddag.

Som tur var hann vi äta färdigt innan denna stackars man kom. Han rotade igenom soptunnorna efter mat. Han åt på plats! Fy vad jag mådde illa av anblicken! Janne med, han skulle ut och ge han en slant.
Men tydligen var mannen van att bli bortkörd för när janne närmade sig sa han några urskuldrande ord (lät det som i allafall) och försvann fortare än ett rinnande vatten...

Nä, vi var inte SÅ närma soptunnorna, jag zoomade in med kameran så ser ut att vara närma oss

Nu är vi trötta på Granada och ska leta på vägen som leder mot Murcia. Döm om vår förvåning då en moped kör upp bredvid föraren mitt i stan och stannar. Janne blev orolig, vad har jag gjort för fel....

Mannen gör en honör och säger "Touristinformationa"  Englich?
Yes säger vi och då frågar mopedisten vart vi ska. Jag säger Murcia och han bekräftar att vi är på rätt spår. Bara ta av vänster efter ett tag och sedan rakt fram...

Vi tar av men troligtvis på fel ställe. Vägen blir mindre och mindre och efter några kilometer får vi stanna bilen. Gatan blir plötsligen jättesmal på grund av ett berg som sticker ut i vägen. Backa?

Janne funderar, men att backa så långt på smal väg med stor husbil?????

Vi försöker ta oss förbi.. Jag står framför och dirigerar! Vi kommer igenom med 4 cm till godo. Gissa om det var nervöst?

Först tyckte vi att detta är nog vägen mot Murcia men så märker vi att vi bara klättrar uppåt. Upp till 2000 meters höjd

 Vi hamnade i Sierra Newada! Ja vi hade förstått det för länge sedan det var ändå 3 mil upp till toppen men vi var ju bara tvugna att åka upp och kolla.

Längst upp var en liten by med Hotell på Hotell, affärer, pubar, resturanger och skid o Snowboarduthyrare. Det var folk överallt. Kom busslast med folk medan vi var där. Folk klampade runt i Skidoveraller och pjäxor och satt vid uteserveringarna i full utrustning och åt eller drack

Vi letade på ett ställe där våra hundar kunde leka i snön. Vad glada de var! Rozz grävde, åt snö och ville springa efter varje skid eller Snowboardåkare. Fast han hade så kul så han hann inte med att skälla något alls

Medan Rozz busade på sitt sätt så avnjöt Zita snön på sitt sätt, genom att njutningsfullt rulla och glida runt på den svala och hala snön.

Fast hon fick ett spel när jag började sparka snö upp i luften. I albummet finns ett kort då hon står på bakbenen för att fånga snön i luften.

Innan mörkrets inbrott gav vi oss iväg nerför Serpentinvägen de 3 milen och alldeles utanför Granada hittade vi en lastbilsperkering där bara vi och 5 lastbilar övernattade. Ingen med kylaggregat, tyst och skönt hela natten alltså. Vi gick in på resturangen och tog varsin öl och Tortilla (jag kallar det Baguette) Min fick en stekt omelett med ostfyllning och Janne tog en med stekt Bacon i. Det var faktist gott med Baguette med omelett.

Så åkte vi på Måndagsmorgonen mot Murcia.
Vid midagstid stannade vi för att fixa lite mat och utanför bilfönstret sträckte sig mil efter mil med Mandelblommande träd. Det var så otroligt vackert så jag var tvungen ut och ner bland träden och fota

Så var vi på em vid Murcia och handlade lite gjorde vi allt. Men vad berättar jag en annan gång, kanske visar kort på inköpen...

I morgon får vi främmande av husbilsfolk som varit längre ner i Spanien och nu är på väg hemmåt. Bekanta hemmifrån Färna!

Över en vecka har gått sedan jag uppdaterade bloggen men sjuka har vi inte varit, bara slöa. Vädret har varit helt underbart den sista tiden och det är mycket svårt att ta sig samman och gå in till datorn mera än på kvällen och då vill ju Janne ha modemet för att kolla på tv.
Mina blommor har fått fnatt, de växer så det knakar, de liksom vi älskar det härliga vädret tror jag.

Vi har sagt i flera dagar att vi ska ge oss iväg på vandring nu när det är så gott att vara ute men inte förren i dag kom vi iväg.

Vill någon se alla fotona så klicka på denna lilla bild och förflytta dig in i vårat fotoalbum....

Husbil 2011 - 2012

Eller läs här och få ett sammandrag....
Efter att vi lämnat Bolnuevo bakom oss går vi ner på den smala grusvägen som går utmed kusten.
Naturen är fantastiskt vacker här, sandstensbergen är gula som guld och på vissa ställen som sandpapprade av väder och vind till naturens egna konstverk.
Inte nog med det, här går vi förbi mörkröda berg, blålila och oranga berg som tittar fram lite här och där i det guldgula sandberget.
Ibland mäöts vi av Raukar, berg som står som en stor staty formad av Gud fader själv..... eller någon mänsklig hand för länge sedan. Inte vet jag?

Vi startar vår promenad klockan 12.00 och efter en timma började vi bli sugna på mat så vi gick ner mot havet och fällde ut våra Ryggsäcksstolar och satte oss.

Dagens måltid bestog av sallad av vad huset hade hemma. Isbergssallad, tomat, majs, zucchini, kokt ägg, lax och räkor. Smakade bra!

Hundarna fick lite korv emellanåt, när det kom folk, så de skulle stanna hos oss då. Stranden är ju långsträckt så vi hade alla gott om plats här.

Efter en skön vila med ansiktena ut mot havet och solen så packade vi ihop och gick vidare. Vi valde att härifrån gå den gamla flodfåran mot Lavendeldalen för att slippa koppla hundarna. Det är skönare för dom att få vara lösa.
Rozz har lite svårt att gå där vi är så Zita har fullt sjå att kolla var han är. Men man behöver aldrig vara orolig för Rozz, har har stenhård koll på oss fast lite på avstånd. Ibland före oss, ibland efter men rätt vad det är så står han där och kollar vart vi är.

Vid 14 tiden närmar vi oss Lavendeldalen och vägen vänder hemmåt. Men nu ska vi upp i bergen, upp på höjderna. Detta är ett Naturområde och mycket bra stigar är ordninggjorda så det går ganska bra att ta sig fram här. Naturen runt oss är fantastisk med berg eller fjäll som Norrmännen säger, doftande Lavendel och olika grönskande träd och buskar. Vi ser en fd odlingsanläggning med palmer och en stor bevattningsbassäng. Till denna bassäng leder gjutna vattenrännor från alla håll uppifrån bergstopparna.  Dock ser man att det är länge sedan detta brukades ty tidens tand har gått hårt åt anläggningen

Förutom Lavendeln så finns här inte mycket blommor, men på ett ställe, mitt i stigen fann jag ändå en envis liten rackare som lyste som solen själv

Jag kan som vanligt ej låta bli att förundras och beundra det blåa berget som man stöter på här nere. Det är så förunderligt vackert.

På ett annat ställe har vi det gröna berget, vi vet inte vad det är för stenart men på en av våra resor hade de detta till asfalt eller om det nu var oljegrus på vägen.
Tänk er vilken läcker syn. Grön väg ist. för grå eller svart som är det vanliga.

Nu lämnar vi lavendeldalen bakom oss och ska uppför berget. Utsikten är vidsträckt bara man kommer upp. Tydligen behöver vi ut och vandra oftare för oj vad jag blev slut av att ta mig upp här. Skönt att ha stol med sig så vi kunde ta en paus och vila lite.

När vi kommit upp så finns det flera val, man kan fortsätta uppåt eller ta stigen som leder neråt. I dag väljer vi stigen som letar sig ner mot Bolnuevo igen. Denna serpentinkrokiga stig är förunderligt vacker. Naturupplevelse av högsta grad. 

Skönt nog så är det aldrig stup ner mot avgrund utan handarna kan vara lösa även här.

Hav och grönska och blå himmel med lite soldis en vacker dag i mitten på Februari, 24 grader varmt, liten sval bris här uppe på höjden. Vad vi har det bra som lojt promenerar här i detta vackra landskap när ni hemma i Sverige med risk för liv och lem halkar runt på isbelagda gator.
Långt under oss ringlar kuststigen fram, den vi gick på för några timmar sedan

Vi börjar bli fikasugna igen och börjar se oss om efter en vacker plats att sätta oss ner och äta våra ostsmörgåsar på.
Efter en stund dyker denna lilla natursköna plats upp framför oss och vi sätter oss på våra stolar

Utsikten är fantastisk även här. När vi sitter här och äter smörgås kommer det ett större sällskap och passerar oss. De ser på våra hundar och ler glatt. Ja de ser väl att hundarna väntar på smakbit av ostmacka och totalt ignorerar passerande folk.

Så kommer vi fram bakom ännu ett bergskrön och då ser vi Bolnuevo neranför oss. Nu har vi nog bara lite styvt 45 minuter kvar innan vi är hemma

Långsträckt och med fin sand ligger så våran Playa framför oss, havet är härligt blått och bergen borta i Ahozia ramar snyggt in bakgrunden.
Det är bara badare och solare som saknas men nu är ju klockan bortåt 16.30 så de flesta har gått hem. Ja badare är ju ännu sällsynt här, det kan vara någon enstaka bara för havet är kallt, bara ca 17 grader gissar jag på.
Jag skulle känna på vattnet tänkte jag ett tag och böjer mig ner.

Dock höll jag på att trilla med näsan före ner i havet ty ryggsäcken jag hade på ryggen fick övertyngd och började pressa mig neråt ...
Det hade säkert varit en syn om jag trillat i med huvudet före

  Hemma igen var vi alla trötta, men nöjda med vår dag!
Vi hade bara varit hemma en kort stund innan vår Spanska Advokat dök upp
men det är ett annat kapitel som vi tar en annan dag

Ja jag undrar om någon kan berätta för oss vad detta är?
På den första bilden står den upp och ner, den är av stål eller liknande och full med hål, som en sil. Den har 3 smala pinnar som fötter.

Bild 2, vänt på den och ställt den på dess fötter, försiktigt så den inte fäller ut sina sidor som består av en massa små halvcirklar

I mitten är en pinne och den har en ögla som man kan hänga den i. 

Det skulle vara så roligt om någon vet vad detta är?  

Det är ingen tävling eller så, jag bara undrar vad jag fått i min ägo?

Söndagen som varit åkte vi inte på marknaden för då stormade det här, inget trevligt väder alls. Vi tog ist en långpromenad uppe i bergen där vi stötte på bekanta från campingen som vi slog följe med. Våra 3 hundar fick en trevlig dag trots oväder.
Mina leder har inte riktigt gillat ovädret vi haft så jag har fått ta värktabletter mest var dag, men kortisonburken den får ligga där den ligger, den öppnas inte i första taget.

Mycket av min tid har tillbringats i sängen och då passade det ju perfekt att jag börjat en kurs i att göra brevpapper till Incredimail.

Om någon besökare här har IM så lägger jag upp mina brevpapper här http://grafik.ksida.com/im.htm

Övrig grafik finns ju här http://grafik.ksida.com

I går morse var det riktigt fint väder, helt vindstilla och jag mådde såm en prins. Det blev storstädning här. Sedan åkte vi iväg och handlade och tog en promenad på Bahiastranden, den finaste här enligt vårt tycke. Fast våran är inte långt efter, den är jättefin den med.

Vi hann även med en promenad med kameran här i Bolnuevo, jag fick för mig att leta efter blommor och det blev så många så jag slog ihop dom i en video

I morse stog regnet som spön i backen här och nu blåser det friska vindar igen. Ja, det är vinter här liksom hemma i Sverige. Det är bara snön och minusgraderna som fattas men tur är ju det. Mina blommor skulle inte överleva om det blev minusgrader. Natten kan bli ner mot +4 grader men dagarna när solen lyser och man är i lä, de är underbara, ca 24 grader och solen börjar komma så pass högt på himmlen nu så vi kommer inte iväg på våra eftermiddagsrundor förren efter 17.00 Man måste ju ha siesta i solstolen medan solen värmer och hundarna vill ju sova i skuggan. Viktiga saker!

Annars händer det inte så mycket här.
Vi pratar mycket med varandra, har ju tid att verkligen umgås -:)

Vad jag skrattade idag då Janne berättade barndomsminnen......
janne tror att var var ca 5 år

Han kom ihåg att hans mormor kom på besök till dom när han bodde i Lillån.
Hon hade sällskap med en väninna och de lekte kurragömma med Janne och hans lekkamrat Barbro.

Damerna gömde sig i jordkällaren.

Janne smög bort dit och lade på haspen och stängde dom inne.

Kamraten sa att de måste öppna dörren men Janne tyckte de kunde vara kvar där inne, annars åkte dom snart hem.
En gullig historia om hur barn kan tänka -:)

Jo kamraten öppnade i allafall så damerna kom ut utan att ens förstått vad de råkat ut för   

Här kan den som inte vet hur jordkällaren såg ut kika